Nu är äntligen honungsäsongen här! Vi har fått ganska dåligt med honung vid första tappningen men än är inte sommaren över. =)

 Vill du köpa honung, så kan du göra det på Bione.

Snart är det jul och det vill man fira med julgodis!

Se recept på julkola med smak av nejlika.

KNÄCK MED SOLROSFRÖN

Cirka 90 stycken
2 dl vispgrädde
2 dl ljus sirap
2 dl socker
1,5 dl rostade solroskärnor
2 msk ströbröd
2 msk smör

1. Värm grädde, sirap och socker i en tjockbottnad kastrull. Koka och rör om tills smeten håller för ett kulprov eller temperaturen är 120 grader.
2. Tillsätt solroskärnor, ströbröd och smör. Häll i knäckformar.

CHOKLADBRÄCK MED NÖTTER OCH TORKADE BÄR

200 g choklad
100 g skalade, osaltade
nötter och/eller bär

1. Smält försiktigt chokladen i vattenbad eller i mikrovågsugnen.
2. Blanda chokladen med nötterna.
3. Häll upp på bakplåtspapper. Strö ut och fördela nötterna med en slickepott.
4. Ställ att svalna och bryt sedan i lagom stora bitar.

BRÄNDA MANDLAR/PECANNÖTTER

250 g sötmandel/
pecannötter
250 g socker
0,75 dl vatten

1. Lägg mandel/pecannötter, socker och vatten i en tjockbottnad kastrull.
2. Låt koka upp och rör med en trägaffel. Sänk värmen och fortsätt koka tills vattnet har kokat bort och sockret har återkristalliserats.
3. Lägg upp mandlarna/nötterna på bakplåtspapper och skilj dem åt med en sked.

3. Om man avstannar kokningen vid 120 grader blir knäcken mjuk, vill man ha den lite hårdare kan man vänta tills temperaturen är cirka 127 grader.

Marknadsnougat
5  dl vetemjöl
4 dl florsocker
1 ½ dl kakao
½ tsk vaniljsocker
1 ½ dl vatten
125 g kokosfett
5 ½ dl socker

Smält sockret, kokosfettet och vattnet i en kastrull.
Blanda under tiden ihop mjöl, kakao, florsocker och vaniljsocker.
Häll sedan kokosblandningen i mjölblandningen.
Rör snabbt ihop det och se till att det inte klumpar sig.
Häll ut smeten på en plåt med smörpapper på.
Bre ut smeten tills den är ca: 1-1½ cm tjock.
Låt den svalna lite och skär den sedan i bitar.

Ischoklad

Ljus ischoklad

200 g ljus choklad
100 g kokosfett

Mörk ischoklad

200 g mörk choklad
100 g kokosfett

Dela chokladen och smält den i vattenbad eller försiktigt i microugn. Lägg chokladen och kokosfett fördelad i små bitar tillsammans och låt bli varmt. Rör om ibland så det blandar sig ordentligt. Vill du ha mintsmak, smaksätt med pepparmintsolja. Häll smeten i ischokladformar som du sen ställer svalt. Förpacka i plastburk. Förvaras i kylskåp.

 

I måndags firades det judiska nyåret. Precis som alla andra högtider är det symbolisk mat som gäller. Speciellt är det tre ingredienser som är viktiga för firandet; honung, äpple och fisk. Med honung och äpple önskas ett nytt sött år. De goda gärningarna under det nya året hoppas man ska bli lika många som granatäpplets kärnor, och fisken symboliserar riktningen framåt. Det bevisar att honung varit en ingrediens som funnits med länge.

Läs mer på SR

Recept för 4 portioner.

Den fina honungsmarinaden ger den här grillade laxen riktigt fyllig smak. En verklig festrätt, som ändå är enkel att tillaga.

Tid ca 2 1/2 tim varav 2 tim i kylskåp

1/2 dl honung
1/2 pressad citron
1 msk vinäger
2 msk olja
4 fjärilsstyckade skivor laxfilé
1/2 tsk salt

Sås:
2 dl crème fraiche
1 msk honung
1/2 msk pressad citron
2 krm salt
1 knippa finhackad gräslök

Blanda honung, citron, vinäger och olja på ett djupt fat. Lägg laxfjärilarna däri, och låt dem stå kallt i ett par timmar.
Ta upp laxfjärilarna och grilla dem på utegrill eller i ugnen, ca fyra min på varje sida. Strö salt över fisken.
Blanda crème fraiche med honung, citron, salt och gräslök. Servera såsen till laxen tillsammans med kokt potatis och en sallad, gärna med gurka.

Tips!
De fjärilsstyckade laxfiléerna kan bytas ut mot 1-2 cm tjocka laxskivor. Öka då grilltiden med 1-2 min.

Nya studier visar att honung är nyttigare än man tror. Man har länge vetat att det finns nyttiga mineraler och vitaminer i houng. Nu vet man också att det finns bra mjölksyrebakterier som motverkar de ohälsosamma bakerierna i människors magar.  De mjölksyrebakterier som forskarna vid mikrobiologiska laboratoriet i Lund har hittat i binas honungsmage följer med hela vägen till slutprodukten honung. Bakterierna är nyttiga både för människor och bin eftersom de motverkar de onyttiga bakterier som finns i magen. Tobias Olofsson och Alejandra Vásques som ligger bakom upptäckten tror att det också går att isolera och plocka ut de nyttiga bakterierna för att till exempel kunna använda dem i andra livsmedel.

På SR finns ett nyhetsinslag som man kan lyssna på.

Att vara biodlare förknippas mycket med att framställa honung och biskötsel. Men det finns fler alternativ och verksamheter för svenska biodlare i framtiden. I Västra götaland har flera biodlare utökat sitt sortiment genom att sälja smaksatt honung. Men att producera vax, pollen, propolis och drottninggelé kan vara andra alternativ för yrkesbiodlaren. För närvarande sker detta i väldigt liten utsträckning. Detta beror främst på höga produktionskostnader och att konsumenternas efterfrågan är liten.

Vad kan man själv göra om man lider av sömnproblem? Det är väldigt vanliga att ha problem med sömnen, exempelvis att ha svårt för att sova eller somna om efter att vaknat upp. Enligt sjukvårdsrådgivningen behöver man inte oroa sig för att man får för lite sömn. Men sover man förl ite natt efter natt blir man trött, mår dåligt och fungerar sämre i vardagen. Det finns mängder med orsaker till att man sover dåligt, dets kan det vara yttre störningar såsom trafikbuller, jobbiga grannar, småbarn eller snarkningar. Ibland kan det istället bero på stress eller oro en period i livet där man ständigt får sin nattsömn störd. Det finne en hel del tips man kan ta till när man behöver få en god nattsömn. På sjukvårdsrådgivningen rekommenderar man att ta ett rogivande bad flr att lättare varva ner inför natten. Eller att dricka en kopp varm mjölk med honung eller kamomillte.  Man ska undvika att dricka alkohol eftersom det inte är bra för nattsömnen. Alkhol kanske gör det lättare att somna men gör också sömnen ytligare och mer orolig. Undvik också koffein på kvällen.

Läs mer om sömnsvårigheter på Egenvårdsguiden

Som hobbybiodlare är honung inte bara en rolig bisyssla utan kan också innebära en bra inkomst. Ett bekymmer som både yrkesbiodlaren som hobbybiodlaren har är prissättning. Den svenska honungen är hård konkurrenssatt av den importerade honungen som står för en allt större del av den svenska honungsmarknaden. År 2001 utgjorde den mer än 50 procent av den honung som konsumerades i Sverige enligt Jordbruksverket. Den importerade honungen kommer främst från Argentina, USA ochUngern eller via Danmark och Tyskland. Anledningen till att importen ökar är främst att den importerade honungen kan produceras till en lägre kostnad jämfört med den svenska honungen. Skillnader i arbetsvillkor och löner, långa vintrar och en kort odlingssäsong är några faktorer som bidrar till att svensk honung är relativt dyr. Svenska biodlare är känsliga till variationer i honungspriset. Enligt uppgifter från Jordbruksverket leder en prissänkning på 25 procent till att lönsamheten för de svenska biodlarna mer än halveras. Biodlingsföretagarna menar att prisvariationerna är ett hinder för utvecklingen av en kommersiell biodling. Tidigare var det svenska honungspriset tydligare kopplat till variationer i den svenska honungsskörden. År med höga honungsskördar innebar ett relativt lågt pris på svensk honung och år med låga skördar innebar ett relativt högt honungspris. På senare år har det sambandet blivit mindre uppenbart. Den ökade importen och förbättrade möjligheter att lagra honung har bidragit till att minska svängningarna i honungspriset. Biodlarföreningen i västra Götaland har ett cirkapris, ett rekommenderat pris, på vad honungen ska kosta. Det rekommenderade priset har under 2000-talet legat kring 45 kr för 500 gram. Priset på honung är relativt högt jämfört med andra produkter, dock lever vi nu i en tid där matpriserna stiger men honungspriset (pågrund av konkurrensen) fortfarande ligger på samma pris. Vill man dock gynna svenska biodlare och svensk natur bör man välja att betala vad det kostar. Det behövs mer biodlare om vi ska få pollinerade fruktträdgårdar och groddar. Som yrkesbiodlare bör man ta ett högre pris på honung för att kunna gå runt på sin verksamhet. Detta på grund av att det tillkommer andra avgifter som yrkesbiodlare än som hobbybiodlare.

I Sverige idag är det brist på honung, detta kanske inte konstigt då det också är brist på biodlare. Nyligen har studenter på SLU i Uppsala gjort en forskning på honungsmarknaden i Sverige. Såhär skriver de om antalet biodlare det finns i Sverige och hur stora skördarna är.

De senaste femtio åren har honungsmarknaden i Sverige gått från att vara en marknad med överskott och gränsskydd till att bli en öppen marknad där ungefär hälften av honungen är inhemsk och hälften är importerad. Den ökade konkurrensen från utländska aktörer har inte bara inneburit ett minskat utbud av svensk honung på den inhemska marknaden utan det har även bidragit till att antalet bin har minskat i Sverige. Det påverkar pollineringen negativt och därmed även förutsättningarna för det svenska lantbruket och möjligheterna att upprätthålla den biologiska mångfalden. Flera organisationer med anknytning till den svenska binäringen arbetar aktivt för att fler ska bli biodlare och för att antalet bisamhällen ska öka. För att det ska vara möjligt krävs det att det finns avsättning för den producerade honungsvolymen. Eftersom svensk honung generellt är dyrare att producera än utländsk honung är det nödvändigt att svenska honungsproducenter väljer marknadsstrategier som kan möta konkurrensen från den importerade honungen. Samtidigt som arbetet med att öka antalet bisamhällen fortgår, har en del biodlare uttryckt en oro för att ett ökat utbud av svensk honung bara medför sämre betalt för producenterna och ökade marginaler för mellanhänderna.

Enligt Jordbruksverket finns det geografiskt sett biodlare spridda i hela landet. Dock är det skillnad på hobbybiodlare och yrkesbiodlare. Hobbybiodlarna utgör majoriteten av Sveriges biodlare och kännetecknas av att de inte har biodling som huvudsysselsättning utan som en bisyssla. Yrkesbiodlarna är koncentrerade till områden med hög avkastning som tillexempel Västra Götaland, Östergötland och Skåne. Hur pass stor avkastning bisamhällena ger varje år beror på väderförhållandena och bina, alltså på placering och naturliga årsvariationer. Honungsskörden kan variera både i mängd, smak och konsistens år till år eller slungning till slungning. Efter Sveriges medlemskap i EU har arealen oljeväxter minskat och därmed har en viktig nektarkälla försvunnit. Detta har troligtvis haft en negativ inverkan på den producerade honungsvolymen. Under de senaste 30 åren har den genomsnittliga honungsskörden legat på ungefär 30 kilo per år och samhälle (Jordbruksverket, 2001). Biodlingsföretagarna menar dock att yrkesbiodlarna ligger på ett betydligt högre snitt, där det rör sig snarare om nivåer runt 60 kilo per år och samhälle.