Nya studier visar att honung är nyttigare än man tror. Man har länge vetat att det finns nyttiga mineraler och vitaminer i houng. Nu vet man också att det finns bra mjölksyrebakterier som motverkar de ohälsosamma bakerierna i människors magar.  De mjölksyrebakterier som forskarna vid mikrobiologiska laboratoriet i Lund har hittat i binas honungsmage följer med hela vägen till slutprodukten honung. Bakterierna är nyttiga både för människor och bin eftersom de motverkar de onyttiga bakterier som finns i magen. Tobias Olofsson och Alejandra Vásques som ligger bakom upptäckten tror att det också går att isolera och plocka ut de nyttiga bakterierna för att till exempel kunna använda dem i andra livsmedel.

På SR finns ett nyhetsinslag som man kan lyssna på.

Som hobbybiodlare är honung inte bara en rolig bisyssla utan kan också innebära en bra inkomst. Ett bekymmer som både yrkesbiodlaren som hobbybiodlaren har är prissättning. Den svenska honungen är hård konkurrenssatt av den importerade honungen som står för en allt större del av den svenska honungsmarknaden. År 2001 utgjorde den mer än 50 procent av den honung som konsumerades i Sverige enligt Jordbruksverket. Den importerade honungen kommer främst från Argentina, USA ochUngern eller via Danmark och Tyskland. Anledningen till att importen ökar är främst att den importerade honungen kan produceras till en lägre kostnad jämfört med den svenska honungen. Skillnader i arbetsvillkor och löner, långa vintrar och en kort odlingssäsong är några faktorer som bidrar till att svensk honung är relativt dyr. Svenska biodlare är känsliga till variationer i honungspriset. Enligt uppgifter från Jordbruksverket leder en prissänkning på 25 procent till att lönsamheten för de svenska biodlarna mer än halveras. Biodlingsföretagarna menar att prisvariationerna är ett hinder för utvecklingen av en kommersiell biodling. Tidigare var det svenska honungspriset tydligare kopplat till variationer i den svenska honungsskörden. År med höga honungsskördar innebar ett relativt lågt pris på svensk honung och år med låga skördar innebar ett relativt högt honungspris. På senare år har det sambandet blivit mindre uppenbart. Den ökade importen och förbättrade möjligheter att lagra honung har bidragit till att minska svängningarna i honungspriset. Biodlarföreningen i västra Götaland har ett cirkapris, ett rekommenderat pris, på vad honungen ska kosta. Det rekommenderade priset har under 2000-talet legat kring 45 kr för 500 gram. Priset på honung är relativt högt jämfört med andra produkter, dock lever vi nu i en tid där matpriserna stiger men honungspriset (pågrund av konkurrensen) fortfarande ligger på samma pris. Vill man dock gynna svenska biodlare och svensk natur bör man välja att betala vad det kostar. Det behövs mer biodlare om vi ska få pollinerade fruktträdgårdar och groddar. Som yrkesbiodlare bör man ta ett högre pris på honung för att kunna gå runt på sin verksamhet. Detta på grund av att det tillkommer andra avgifter som yrkesbiodlare än som hobbybiodlare.

Honung är en vanlig ingrediens i den traditionella indiska läkekonsten, ayurvedic.

Honung bör inte upphettas 

Enligt denna bör honung inte upphettas före tillagningen. Detta tros göra honungen mindre nyttig och rent av olämplig för kroppen. För användning i ayurvedic krävs att lokal honung används eftersom den honung som säljs i butiken normalt bör sett brukar ha upphettats för längre hållbarhet. All honung som säljs behöver inte att ha upphettats men det är väldigt vanligt även i Sverige. Modern kunskap om honung pekar också på nackdelar med upphettning. Vid 40 grader börjar de bakterihämmande ämnen att förstöras och vid 70 grader har de förstörts. Enzymer förstörs också. Honung inom ayurvedic anses olika typer av honung finnas.

Användningsområden 

Användning inkluderar för att läka och torka sår, den ger energi och anses lugnande.

• Läka sår
• Ger en mjuk hy som ser yngre ut.
• Tros vara bra för ögonen och att den kan motverka gifter
• Stoppa hicka.

Behandling av sjukdomar - ayurvedic

Den används vid behandling av urinvägsinfektioner, astma, hosta, illamående och många fler besvär och sjukdomar. Användningen av honung är tämligen komplex och flera typer anses finnas, med tillsatser och olika blomsorter finns fler användningsområden. Ofta kombineras honung med olika typer av örter och honung tros kunna förstärka effekten av dessa genom att hjälpa dem att nå djupare.

Vad honung innehåller, är det ingen som riktigt vet. Andelen nyttoämnen i honungen beror på vilka blommor bina har besökt och därför är varje skörd unik. Även om näringsämnena i honung varierar kan man med all säkerhet säga att all honung innehåller vitaminer och mineraler. Honung är en god källa till C-vitamin och innehåller små mängder av järn, koppar, mangan, kalcium, kalium, natrium, fosfor och magnesium.

Honung innehåller väteperoxid som aktiveras när den kommer i kontakt med vatten. Väteperoxid är ett kraftfullt desinfektionsmedel.

På webbtidningen Nyfiken vital, är målet att ge alla möjlighet till ett långt och lyckligt liv. Därför kämpar man med att hitta bra nyheter och skriva spännande artiklar om hälsa, träning och kost. På Nyfiken Vital skriver man att honung är gott och nyttigt. Där skriver man bland annat att honung har använts i läkekonsten under tusentalsår mot mängder av åkommor. Än idag upptäckts nya användningsområden för honung inom medicinen. Honung har också ett lägre GI, innehåller vitaminer, mineraler och antioxidanter, och smakar mer än socker. Därtill är också honung är därför alltid ett bättre alternativ till socker.

Det finns många folk som undviker vid förkylningstider att dricka honungsvatten eller ljummet te med honung i på grund av att de inte är så förtjusta i honung. Istället dricker man varm mjölk eller varm choklad. Jag skulle dock rekommendera att istället dricka varm saft. Mjölk bör man undvika att dricka om man har hosta då mjölk är slembildande. Mjölk med honung är däremot bra till god nattsömn.

Svar:
Man bör inte värma honung till höga temperaturer av flera skäl. Bland annat leder uppvärmning till att enzymer som finns i honungen förstörs. Ett sådant är diastas vars aktivitet kontrolleras för att avgöra om honungen uppvärmts - det förstörs runt 60 grader.

Ett annat skäl att inte värma honung till höga temperaturer är att det sker förändringar av sockersammansättningen. Honung är en mycket sur produkt (pH omkring 3,9) och om man värmer fruktos i sur miljö bildas furfuraler (viktigast hydroxymetylfurfural -HMF i dagligt tal) som ger konsistens och smakförändringar. HMF halten mäts i honung och får inte överstiga vissa gränsvärden för att det skall betraktas som honung (40 mg/kg).

Vidare finns flyktiga smakämnen som snabbare försvinner från honungen vid uppvärmning. Man bör egentligen aldrig värma större partier honung över 40 grader. Att man sedan kan njuta honung i te och liknande är en annan sak - tiden för uppvärmning är då kort, men säkert så denatureras i honungen ingående enzymer även då.

Källa: www.livsmedelssverige.org